Historia
Historiebeskrivningen nedan är nedtecknad av Per-Axel Svalander och Nils Hallberg, ledamöter i S:t Arild Golfklubbs redaktionskommitté, inför klubbens 20 års jubileum 2007
Inledningsvis en artikel av Per-Axel om själva tillblivelsen och sedan en krönika över de gångna åren av Nils.
S:t Arild GK - konception och födelse. Göran Christenson, såg dock banan ännu flera år tidigare, 1970. Han var inte bara en hängiven golfare (hcp 6) utan också förvaltare på godset Krapperup som är den största markägaren i Kullabygden. Kring 1970 eller tidigare, påbörjade Göran C, med bland annat en framtida golfbana i tankarna, avvecklingen av de tre Krapperupsägda arrendegårdar i Fjälastorp, som i knapphet brukade den magra marken. Detta tog ett drygt decennium men visionen av en golfbana levde hela tiden. - Det är nog så att varhelst hängivna golfare far fram i landskapet så framträder banor eller golfhål för deras inre syn. En sådan bana syntes på platån nordöst om Kockenhus, en annan på marken ost om Mölle kapell och ännu en på höjderna rakt öst om Mölle. Ingen av dessa blev dock mer än sköna drömmar, men det blev den vid Fjälastorp. - Hur gick det till? Den frågan skall belysas här. |  |
Modiga män på Mölle GK
Det började nog på Mölle golfklubb under sextio- och sjuttiotal, vid "nittonde hålet" under många och långa samtal mellan fantasifulla och understundom djärva män. De båda redan nämnda fanns där liksom Lars G Jönsson, Kjell Sundelin, Carl-Axel Hernström, Bertil Elvefors, Ingemar Tufvesson, Egon Larsson och Ulf Jacobsson. Många fler naturligtvis, men just dessa återkommer i historien. De njöt förvisso av sin bana, men längtade också efter något mer - S:t Arild som det visade sig, men det visste de ju inte då. Drivkrafterna varierade men sammanföll på ett vackert sätt. Carl-Axel H, den bunkerhungrige, som var greenkeeper på Mölle under en följd av år, och fler med honom, ville se en längre bana där man också kunde bygga in fler utmaningar utan att begränsas av de starkt skyddade naturintressena på Kullaberg. Kjell Sundelin - stadskanslist i Höganäs (kommunens högste tjänsteman) och hans kolleger bland golfande kommunfolk delade med näringslivsfolk som bankdirektören Jönsson, en vilja att stärka kommunens attraktivitet genom att utveckla friluftslivet. Flera av Möllegolfarna började komma så till åren att de kände av de långa motluten och ville gärna trampa en något plattare natur. För Krapperup fanns, förutom ett starkt allmänt ansvar för bygdens utveckling, även ett behov av att på olika sätt förädla det kapital av mark de ägde. För samtliga gällde att de kände trycket mot banorna i Viken och Mölle, att det behövdes mer plats för alla som ville spela golf. Det sägs också att vi denna tid på Mölle GK rådde ett socialt klimat, till stor del präglat av de sommarboende, där s k vanligt folk inte kände sig riktigt hemma. Det kunde väl också leda till att många då såg fram emot något annat. - Jan Sederholm satt nog också där ibland på Mölles nittonde. Han var ju dels stadsarkitekt i Höganäs (sedan 1971), dels en redan mycket meriterad golfbanearkitekt.
Göran Christenson prövade i olika riktningar. - En början var att byggintressen ville projektera för villor på platån nordöst om Kockenhus. Nej, sa baronen Gyllenstierna på Krapperup, den marken borde fridlysas från sådant vanbruk. Göran Christenson som formulerade ansökan om fridlysning tog en chans och skrev in som sista paragraf, att ägaren oaktat fridlysningen skulle få anlägga en golfbana på området. "Det var när Gösta Netzén just hade blivit golftosig". (GN var landshövding 1969-1973 och syntes av och till på Mölle GK.)
| Projekt Falkamöllan Fjälastorp var en annan ansats. Mot slutet av 70-talet var de tre arrendena, för gården Fjälastorp och de båda andra gårdarna utlösta och avvecklade, och fastigheterna sammanslagna till en enda. 1981 frågade Göran Christenson några personer om de ville samla några som kunde arrendera marken för att anlägga golfbana. En grupp med Ulf Jacobsson som draglok startar projekt Falkamöllan och börjar den 12/12 1981 vid ett sammanträde på Ingemar Tufvessons kontor i Höganäs arbeta med syftet att samla en större grupp om cirka 30 som kan tillskjuta pengar och arbete för att bygga en bana och skapa en förening. Carl-Axel Hernström är med liksom Egon Larsson, han som tillsammans med Gert Karlsson och hustru Bende under några decennier fört Höganäs namn ut över världen i akrobattruppen "Trio Hoganas", men nu äntligen hamnat på hemorten. Egon noterar i sin dagbok att man den 13/12 traskar omkring i snön i markerna och föreställer sig golfhålen, för att sedan dra hem till Carl-Axels kök och dricka kaffe. Den kände arkitekten Ture Bruce med bl. a. Barsebäck, Mölle och Vasatorp på sin verklista gör en routingplan som bl a innehåller ett korthål med en damm och en ö-green just där 5:ans tee ligger idag. Men det går trögt att rekrytera intressenter och projektgruppens energi slocknar definitivt när det står klart att Krapperup också önskar stycka av för byggnation i anslutning till banan. |  |
Kommunal omplanering
Det behövs en s k detaljplan innan man kan börja bygga en golfbana. En sådan tar lång tid att processa igenom och den fanns inte 1981-82 när "Falkamöllan" skulle snurras igång. - Nu fanns det ett stort antal byggrätter på kuststräckan mellan Skäret och Svanshall och merparten av dem låg på Krapperups mark. Dessa byggrätter ville kommunen upphäva för att i stället skydda markens natur och reservera den för friluftsliv. Krapperup ville ha något slags kompensation för de byggrätter de uppgav och föreslog Fjälastorp, byggrätter för dels en räcka hus, dels en golfbana. - Voilá! Därmed drog den byråkratiska planprocessen igång. Den utvecklades till en av de mest komplexa planprocesserna som förekommit i kommunen genom att den upphävde sex andra planer, berättar Erland Bondesson som 1987 efterträdde Kjell Sundelin som kommunchef men som fanns med i bilden redan många år tidigre.
Diskussionen, eller "ärendet", kom att omfatta tre större områden: Bort med byggrätter i Bölsåkra (dvs. mellan Skäret och Svanshall), byggrätter för hus och golfbana i Fjälastorp samt byggrätter för hus på "Arildsplatån" just söder om Arild. Detta stöttes och blöttes på det normala sättet med samråd, informationsmöten, konsultationer med länsstyrelsen, överklaganden, mm. Planen för Fjälastorp togs av kommunen sommaren 1985 och godkändes sent på hösten av länsstyrelsen.
Men det satt ganska hårt åt. Ett vittne berättar att en arkitekt på länsstyrelsen var helt negativ. Då fick man tips från andra på länsstyrelsen, att "om ni väntar med att begära beslut till dess att xx är på semester så kan vi dra igenom det". Och så gjorde man det. XX blev rasande och lät sig inte blidkas ens i efterhand av allehanda artigheter. Göran Christenson och Krapperup erbjöd sig att dra tillbaka sin ansökan om att få bygga golfbana på Kockenhusplatån. På så vis fick även denna drömda bana en vikt i spelet.
Delar av der stora paketet överklagades till regeringen. Hans Gustafsson som var bostadsminister hade viss kännedom om bygden. Han tyckte inte att Arild behövde fler hus. Den delen avslogs men planen för Fjälastorp, med rätt att anlägga såväl fritidshus och stugor som en golfbana, fastställdes av regeringen den 2 april 1987. - Slut på första akten, efter cirka 20 år.
Andra akten kan börja - interimsstyrelsen Man litade optimistiskt på att detaljplanen skulle fastställas också av regeringen. Redan 9 mars 1986 sammanträder sålunda för första gången interimsstyrelsen med bland annat de ovan nämnda och med Per-Erik som ordförande. Kjell Sundelin tar på sig rollen som sekreterare för att inte låta pappersarbetet ta udden av de övrigas handlingskraft. In på scenen kommer strax även ärrade golfbaneproffs som Einar Petersen och Jan Sederholm. Einar är erfaren greenkeeper och händelsevis anställd av SGF som golfbanekonsulent, men boende i Jonstorp. Jan, golfbanearkitekten, har förberett sig genom att, redan tre år tidigare på eget bevåg, rita en utförlig skiss till bansträckning. Förutom de ovan nämnda finns Curt Zaar och Per Larsson (han i Tunnby) med i gruppen. - Ridån går upp. Häpp! En överdrift kanske är det att påstå att manegen var krattad, för där fanns gott om stenar. Politiskt var frågan mycket laddad och kritiker fanns i alla partier. Bland de mer namnkunniga motståndarna fanns riksdagsledamöterna Silverstrand (s) och Siv Persson (fp) liksom Rosmarie Pålsson som även bodde granne med området. Även Claes Petterson (s) stod enligt vissa vittnen på motståndarsidan, även om han själv menar det vara en felaktig beskrivning. (Om så, så tycks sedan dess ha blivit omvänd. Ej bara ifrån (s) till (c) - han leder även våra medlemsmöten, och det med viss bravur.) Motståndet, som av och till var intensivt, hade både specifika och allmänna förtecken. - Bevara ett strövområde för allmänheten, skydda de dovhjortar som rör sig där, skydda våtmarkerna som är så viktiga för vissa arter, för fågellivet, för insekter och fjärilar, för mångfalden i naturen, skydda arkeologiskt intressanta platser undan slutgiltig förstörelse. Till detta fanns en rätt utbredd allmän skepsis till just golf och golfbanor, i synnerhet om det skulle kosta pengar för det allmänna. Men Folke Nilsson, det socialdemokratiska kommunalrådet var positiv. Han såg golfen som en positiv möjlighet för kommunen, såväl för medborgarnas friluftsliv som för näringslivet. "Vi plockade ofta björnbär där ute på knevlarna" berättar han. "Men några andra människor såg vi aldrig där. Det var inget populärt strövområde före golfbanan." Han tonar ned sin roll, han var positiv men passiv. Han tillstår dock att om han varit mot, det kanske aldrig blivit någon bana. |  |
Nu är det mycket som skall dras igång: upphandlingsunderlag behöver tas fram i form av skiss över bana och byggnader, medlemmar rekryteras och finansiering säkras. Höganäsbolaget ställer upp med 350.000 vilket ger hopp och andrum. Redan tidigare har för övrigt Kjell Sundelin förespeglat Per-Erik Schyberg att kommunen kan ge ett ekonomiskt bidrag till marken "för att locka interimsstyrelsen att ta på sig uppdraget". Detta lyckas han sedan inte få igenom i det känsliga politiska läge som råder när förhoppningen skall realiseras. "Schyberg lät förstå att han var besviken, men jag sa att vi har vunnit båda, för hade jag inte lovat detta hade det kanske aldrig blivit något." "Ja, men när vi sedan ändå fick köpa marken så fick vi den ju väldigt billigt. Jag ser det som ett bidrag" säger Per-Erik när han erinrar sig saken. (Kommunen sålde marken för samma låga pris som de året innan hade köpt den för från Krapperup, 1 kr per m2.)
Medlemsintresset samlades upp genom SE-banken. En uppgift spreds att det var dit man kunde anmäla intresse att vara med, berättar Lars G Jönsson, bankdirektören. Anmälningarna flöt in under hösten och vintern -86/87. Det gick rätt trögt till en början. Då spred man ett rykte om att platserna började ta slut berättar Einar Petersen. De intresserade vaknade till och snart hade man över 500 anmälningar, tillräckligt många för att kalla till ett konstituerande medlemsmöte på Tivolihuset den 7 juli 1987.
Bana och verksamhet byggs
Merparten av interimsstyrelsen satt kvar i den styrelse som nu valdes, dock att Urban Bjurö ersatte Kjell Sundelin som sekreterare. De protokoll Kjell Sundelin skrev lär ha varit handskrivna men tyvärr har jag inte funnit dem i klubbens arkiv varför jag fått lita till muntliga vittnesmål från herrar som med beklagande säger att deras minne allt som oftast sviker dem. Så ock Urban Bjurö, men hans protokoll har jag funnit.
Urban fiskades upp av Bertil Elvefors vid ett rotarymöte. Ingenjör från Chalmers med bakgrund i Volvo men nu inom Höganäsbolaget. Familjen började med golf när de kom hit ner i mitten av 70-talet, på Södersåsen. Det kanske inte hör hit, men dottern Margareta var bl a med och tog ett svenskt lagguld i EM på Turnberry, 1987 och är nu verksam som clubpro i Alabama, på stranden till Mexikanska Golfen.
Pappa Urban var dock strået vassare för han var med och byggde en hel golfklubb vars samlade framgångssaga, och samhälleliga vikt, vi ännu bara anar. Mellan den 7 juli 1987 och den 28 april 1990 skriver han i egenskap av sekreterare 42 styrelseprotokoll och en handfull protokoll från medlemsmöten. Jag har läst dem alla. - Vilket gäng, vad mycket de uträttar. - Låta rita en bana och ta fram ett upphandlingsunderlag, upphandla entreprenörer för banbygget, för dränering och bevattning, för skötselcentrum, för parkering, för klubbhus, hantera de rättsliga frågorna kring bevattningen (vattendom), flytta bevattningscentrum (ner till 4-an), förhandla med länsantikvarien kring fornlämningar, engagera medlemmar för att förbereda verksamheten, skapa kommittéer för utbildning, bana, ekonomi, medlemmar, byggnation, information, förhandla med kommunen om arrendet, om infartsvägen, så småningom om att köpa marken, administrera en första säsong utan anställd kanslipersonal, ordna en drivingrange i Lerberget (finns kvar ännu i annan regi), anställa banpersonal, kanslipersonal, hitta en pro och kontraktera honom, följa upp allt detta, göra om en del gång på gång, följa upp banbygget och ta mängder av löpande beslut kring olika överraskningar, ha roligt! - Nej, det sista står det inget om i protokollen. Den punkten finns ju sällan med på dagordningen, men de hade nog rätt kul ändå, ibland. Jag hoppas det - och tror det. Alla de jag mött som då var med, tindrar med ögonen när de talar om det. - Anders Grundén, lantmätare, gjorde en jätteinsats i "bansektionen" inför färdigställandet, och för att hantera de komplicerade vattenfrågorna som han ledde till en vattendom långt efter att han avgått ur styrelsen. Per Larson höll i planerna för klubbhuset, Eva Lindell tog hand om ekonomiadministrationen innan Ingemar Jönsson tog över, Erling Hanson utbildningssektionen, Bertil Elvefors handicapkommittén, osv. Alla styrelsemedlemmar deltog mycket aktivt. Om inte alla blir nämnda här så finns de listade på annan plats. Några delmoment i skeendet skall återges.
Arkeologi och banbygge Några hål får läggas om helt av respekt för fornlämningar (12 och 17), andra ändras marginellt, och på några hål har vi ej fått gräva för bevattning av fairway (15 respektive 16, mellan fairwaybunkrar och green). Man bygger banan under våren, sommaren och hösten -88, sår gräs på fairway och greener allteftersom de blir klara. Vädret ställer till problem. Storm och torka om vartannat, gräsfrö blåser bort, mycket måste sås igen, några greener helt och hållet. - Fröna måste gro och börja växa före vintern. Einar Petersen som drog ett tungt lass till trots att han tvangs lämna styrelsen på grund av att han var anställd av SGF, berättar: "På 11'ans green var vi mycket sena och chansade. På lillejulafton kunde jag ändå konstatera att gräsfjun stack upp ur jorden." |  |
Köp av marken
I samband med att byggnadsplanen gjordes upp och beslutades i kommunen hade kommunen köpt marken av Krapperup. Oklart varför, men det kan ha sammanhängt med att hela frågan om golfbana och fritidshus just på denna mark var mycket omstridd. Genom att själva äga marken skulle kommunen ha mer kontroll över skeendet. Hösten 1988 aktualiseras åter dock ett köp av marken. Det finns stöd för detta i kommunledningen liksom en majoritet för det, en lite sådan, i fullmäktige. Då bryter motståndet ut igen och motståndarna lyckas vid det sista fullmäktigemötet för året få frågan bordlagd. Det har just varit val och efter årsskiftet har fullmäktige en sammansättning som troligtvis omöjliggör en försäljning. Goda råd är ny dyra. Går det att få till stånd ett extra fullmäktigesammanträde kring denna fråga före nyår? Socialdemokraterns starke man, den "passivt positive" Folke Nilsson bidrar till att det kommer till stånd. Försäljningen av marken går igenom. - Många klubbar dras med tunga och besvärliga arrenden. Det slipper S:t Arild. Tack för det!
Klubbhuset
Men styrelsen förlorade. Man tog konsekvenserna och avgick med omedelbar verkan - Per-Erik Schyberg, Stig Birgerstam, Urban Bjurö, Bertil Elvefors, Ingemar Jönsson, Per Larsson och Kerstin Lohmander - Man var nog ledsna över att man inte fått fullfölja i enlighet med sin övertygelse, säkert förargade också över att man inte lyckats undvika sprickan i styrelsen. Men inte alltför besvikna utan lättade också över att andra nu skulle ta över bördan och ansvaret - samtidigt stolta över allt som hade blivit uträttat.
Per-Axel Svalander 20 år med S:t Arild Golfklubb
År 1986
- 9 mars bildas på kommunens initiativ en interimsstyrelse. Till ordförande utser man Per-Eric Schyberg och som styrelseledamöter Curt Zaar, Bertil Elvefors, Lars G Jönsson, Per Larsson, stadsarkitekt Jan Sederholm och stadskanslist Kjell Sundelin. Uppdraget är att skapa en golfklubb.
- Interimsstyrelsen anhåller hos kommunen om att få arrendera 65 hektar mark i Fjälastorp för "S:t Arild Golfklubb", som är arbetsnamnet på den blivande klubben. Projekteringen av banan startar.
År 1987
- 7 juli sker konstituerande medlemsmöte med cirka 250 deltagare. Möte beslutar att klubben skall heta - S:t Arild Golfklubb. Medlemslån fastställs till 6 200 kr och inträdesavgift 200.
- Medlemmarna väljer sin första styrelse. Per-Eric Schyberg blir ordförande, Urban Bjurö sekr, Bertil Elvefors v ordförande. I övrigt ingår i styrelsen Erling Hansson, Lars G Jönsson,
Eva Lindell, Einar Petersen Curt Zaar, kassör, och suppleanter Per Larsson, Kerstin Lohmander.
Vi kan notera att Erling Hansson erhåller sitt första förtroendeuppdrag i klubben. Sedan dess har han varje år haft förtroendeuppdrag i klubben, i styrelsen eller i olika kommittéer.
- Den 27 september inbjuds till rundvandring på marken där banan skall ligga. Banbygget startar i november.
År 1988
- Kommunen erbjuder klubben att köpa marken för 1 kr kvm. Totalkostnad 987 000 kr, vilket inkluderar kostnader för att gräva ner en elledning.
- Per Hansson, som arbetar vid banbygget för entreprenören Skanska, får anställning som greenkeeper och har sedan dess förblivit klubben trogen.
- Unge Peter Hansson ,23 år, från Landskrona knyts via konsultkontrakt till klubben som pro. Enligt uppgift bjuder han först Per-Eric Schyberg och Urban Bjurö på kaffe och bullar och sedan presenterar han ett färdigt 1-årigt konsultkontrakt, som Per-Eric och Urban godtar. På köpet kommer han geografiskt närmare sin kära Lotta.
År 1989 - Korthålsbanan öppnas för spel den 17 maj. Hela Norge flaggar och jublar. Svenska regeringen passiv. - Invigningsrundan på stora banan genomförs den 26 augusti. Anders Karlsson, 10 år, slår ut först. - Debatt om klubbhusbygget. Skall den gamla mangårdsbyggnaden bevaras och byggas om eller skall ett helt nytt klubbhus uppföras och vad får det kosta? - Banpersonalen utökas med Bengt Hernström och Lennart Bergstrand och Lennart är alltjämt kvar. - USA:s ambassadör Charles Redman med följe från FBI spelar en runda medan hustrun följer med och letar bollar. Hon avbryts i sitt flitiga värv av maken/diplomaten med: "Du kan aldrig hitta så många bollar att det täcker kostnaden för dina förstörda skor." |  |
År 1990
- Debatten om klubbhuset slutar med att styrelsen avgår i början av sommaren. En ny styrelse utses vid ett extra medlemsmöte i juni månad. - Lennart Arnberg blir ordförande och ingår tillsammans med bl a Sven Lundberg, Erling Hansson, Christer Nidesjö, Ingemar Larsson, Klas Blomberg,Kerstin Lohmander och Einar Petersen i den nya styrelsen.
- I december står ett nybyggt klubbhus - inklusive restaurang - färdigt, billigare än det ursprungliga förslaget. Erling och Christer håller i planering och Lennart Sörhede står för byggandet.
- Klubbens förste kanslist - Sven Lundberg - inrättar sig i juni i ett provisoriskt kansli, en paviljong vid drivingrangens början. Där arbetar också denna säsong Ulf Giescke, Gunilla Gustavsson, Kerstin Lohmander och Gunnel Möller (säsongsanställda ).
- Gertie Herrder anställs och börjar i kansliet den 1/11 1990 och hon stannar till sin pensionering 2003. Fortfarande rycker hon in ibland.
- KM spelas för första gången. Charles Strömblad blir den förste mästaren efter särspel med Gert Karlsson. Gunnel Båge vinner damernas mästerskap.
-Kapitalinsatsen för medlemmar höjs dramatiskt till 15000 kr för att finansiera förvärvet av marken och bygget av klubbhuset. Årsavgift senior helår blir 1400 kr.
- Skötselcentrum ställs i ordning och byggs ut med småmaskinsgarage, verkstad, kallgarage mm
- En organisation med 8 olika kommittéer ser dagens ljus och med vissa justeringar fungerar denna organisation fortfarande.
- Medlemstidningen - Medlemsbladet - kommer ut med sitt första nummer i september på initiativ av Sven Lundberg, som blir ansvarig utgivare. Redaktion består också av Georg Grundsten, Lennart Arnberg och Owe Larsson. Dessa tre medarbetare deltar sedan i utgivningen av ytterligare 31 nummer t o m hösten 2005. (Not tillförd i juli 2008: Georg Grundsten som var med från början erinrar om att ett första nummer av medlemstidningen, med samma namn, dvs., "Medlemsblad nr 1", gavs ut redan vintern 1989-90. Bo Hertzman var huvudredaktör och Linda Grundsten höll i den grafiska formgivningen.)
- Tjejgolfen startar. En damkommitte bildas och har första sammankomsten 1 augusti
- Utbildning av nybörjare sker med stor intensitet.
År 1991
- S:t Arild GK har tagit gestalt - hela anläggningen är klar. Den 26 maj sker den officiella invigningen av S:t Arild GK. Lars-Olof Struve, kommunfullmäktiges ordförande, slår första slaget. Lennart Arnberg myser i talarstolen, påhejad av ordföranden i SGF Lennart Molander och representanter från Mölle GK, Rya GK, Vasatorp GK m fl. Stor fest avslutar dagen.
- Medlemstidningen får sitt nuvarande namn - Fjälastorparen.
- Måndagsgolf - gemenligen kallad "gubbagolf" - sommartid för äldre gentlemän startar. 55 år gammal och hcp 36 ger tillträde till en början. Senare sänks åldergränsen till 45 år. Idag spelas även höst, vinter och vår så länge snö ej helt täcker banan. Orvar Rydin tar inledningsvis ansvaret för måndagsgolfen och efterföljs i detta värv av Sune Hammarlund.
- Klubben anmäler ett lag för spel i div lll, väst, oldboys. Under de följande åren debuterar alltflera lag i seriesystemet.
- En första överenskommelse med Mölle GK och Perstorps GK om begränsat gästspelsutbyte. Detta har sedermera utvidgats till som mest 12 klubbar, dock ej ända till Sydpoolen.
- Banan förlängs något - speciellt de sista nio hålen - och får därigenom sin nuvarande par 72.
- Juridiken kring vattenförsörjningen till banan är segdragen. Frågan får sin upplösning genom att olika vattendomar, tillstånd och avtal blir helt klara.
- Restaurangens förste krögare "Olle" Odysseus hoppar av efter en säsong.
- C-A Hernström som nu är ordförande i bankommitten adjungeras till kommittén.
År 1992
-12 golfbud för snabbare spel presenteras Fjälastorparens vårnummer, långsamt spel ett stort problem. Annat är det idag!
- Under säsongen deltar klubben i tre olika serier för juniorer och knattar.
- Ett nytt krögarpar tillträder - Ulf Bohman och Mia Sjölin.
- Nerfarten till klubbhuset asfalteras liksom parkeringen närmast klubbhuset
- Belami Cup, den första nationella damdagen, på S:t Arild spelas 11 juli och 84 damer deltar
- Klubben bidrar för första gången med funktionärer - 13 st - vid Scandinavian Masters på Barsebäck. Sedan dess har detta alltid skett vid denna tävling.
- På drivingrange uppförs bollhus med maskineri samt utslagsplatser under tak.
- "Tant Sissans golfhoroskop" förekommer i Fjälastorparen för att vägleda och stärka nyblivna golfspelare inför säsongen
År 1993
- Golfens dag anordnas den 16 maj för att öka intresset för golfsporten. Ca 220 vuxna samt massor av barn tar del i aktiviteterna under dagen.
- Klubbmästare Peter Hansson, som under tävlingen åstadkommer det första officiella banrekordet på 70 slag.
- Under året planterades ca 140 nya träd på banan
- Under året får vi det första "inofficiella" banrekordet. Peter Hansson "skjuter" en 70-runda.
År 1994
- Övningsområdet till höger bortom 1:a tee invigs med skummande dryck och blågula band av bl a Sven Lundberg ( Bild nr 9 F-torparen )
- Maj och halva juni är bra för tillväxten på fair way men därpå följer sju veckors plågsam högsommarvärme med total torka för gräset.
- Häcken mellan drivingrange och vägen bort till 1:a tee planteras.
- Det första treklubbsutbytet mellan golfklubbarna i Gilleleje, Torekov och Arild går av stapeln.
Varje år spelas hädanefter en tävling till minne av sagans tre syskon Arild, Tora och Helena ( ibland kallad Gille )
År 1995
- Den första golfresan i klubbens regi går med buss till Bretagne i Frankrike, närmare bestämt till en anläggning strax intill badorten Carnac. På vår "hemmabana", S:t Laurent, lyckas Ulf Ruke göra h i o på ett par 4. Gertie och Tommy Johansson är reseledare.
- Ny krögare - Lars Nordin med hustru Susanne.
- Gräskarp, som skall hjälpa till att hålla efter växtligheten, inplanteras i dammarna, kostar tio "laxar"!
- Rittal Marathon Golf - tävling över tre rundor under en dag - genomförs för första gången. Sponsor är Rittal Scandinavian AB. Efter 12 - 14 timmars spel står Mats Lanner som segrare i SCR-klassen, följd av Peter Hansson. Mats slår banrekord med 68 slag. I A-klassen segrar CG Gudmundsson (Bild nr 11 F-torparen)
År 1996
- Det nya banvärderingssystemet introduceras. Mätningar gör SGF:s experter under 1995 och banan blir "slopad". Nya slopen tillämpas f o m i år
- Rittal Marathon Golf går för andra året och Fredrik Lindgren tar hem scratch-klassen och sätter nytt banrekord med 67 slag. ( bild nr 13 F-torparen )
- I Fjälastorparen nr 12 konstaterar utbildningskommittén, att den under ett antal år har framfört samma sak till medlemmarna: Ingen rond ska ta mer än 3.5 timmar, laga nedslagsmärken på green, lägg tillbaks uppslagen torv, släpp igenom snabbare partier osv.
Kommittén fortsätter också oförtrutet att utbilda nytillkomna medlemmar vid tisdagsgolfen.
- Medlemmarna väljer Tommy Johansson till ordförande. Lennart Arnberg avgår efter sex år.
- Bridgeklubb startar på S:t Arild efter initiativ av Wera Andersson. Spel förekommer idag varje onsdag vintertid.
- Andelskapitalet sänks från 16 740 kr till 12 500 kr. Mellanskillnaden återbetalas till medlemmarna till. Beslutet väcker häpnad och misstrogen beundran i golfsverige. Klubbens ekonomi anses tåla detta och styrelsen räknar med att klubben nu blir mer attraktiv för nya medlemmar.
- Några medlemmar rapporterar att de fick huka sig på fair way på hål 13 när en boll kommer visslande. Men det visar sig att det bara är Anders Argelius som slagit ut för att, denna gång, göra HIO på hål 6. - King of Slices. Han blir sedan klubbens revisor.
- Slagmattor för att spara banan under vinterspel introduceras vintern 96/97. Skepsisen är avsevärd men resultatet gott. Man vänjer sig.
År 1997
- Tioårsjubileum med fest på kvällen den 12 juli. Ulla och Per-Eric Schyberg kungör en donation på 25 000 kr till klubbens ungdomsverksamhet. Jubileumsfonden uppstår och även klubben avsätter 25 000 kr. Förste stipendiat är Anders Karlsson. Festkvällen avslutas med jättefyrverkeri ( bil F-torparen nr15 )
- Herrelitlaget vinner sin serie och går upp i div. 1 och seniorlaget H 55 vinner sin serie för andra året i rad
- Hemsidan www.starild.se ser dagens ljus genom Jan Lönnerfors insatser.
- Medlemskommittén inbjuder för första gången till "Kräftgången" - en märklig tävling för 4-mannalag. Lag Jan Rohman, Stina Carlsson, Ulla Hertl och Eskil Jönsson segrar.
År 1998
- Ombyggt klubbhus blir klart. Ovanvåningen får pentry och sammanträdeslokal, Peters shop större utrymmen och kansliet bättre plats.
- Vit och blå tee börjar byggas för att underlätta träning och tävling på elitnivå.
- Föreningen Golfjournalisterna utser S:t Arild GK till årets golfklubb i Sverige.
- Gert Karlsson blir först att representera klubben i ett svenskt landslag. Det sker i Finland vid öppna finska mästerskapen för oldboys och vid nordiska seniormästerskapen. ( bild nr 17 F-torparen)
- Niclas Hansson blir ny krögare.
- Members time - enbart medlemmar får starttid - gäller f o m i år under april - juni för lördag, söndag och helgdag mellan kl 0900 - 1000. Tillgängligheten för medlemmarna förbättras.
År 1999
- Den halvcirkelformade glasverandan i restaurangen blir klar. Bergknallen mellan verandan och nuvarande övningsgreenen offras - till somligas besvikelse. Från Glasverandan - storslagen utsikt över 18:e hålet
- En s k gräsbunker anläggs på hål 3 till höger om kullen till vänster om fair way.
- Hans Hertl framför för första gången - eller kanske upprepar för 10:de - att fikarast efter 9:de hålet är en styggelse och att kiosken bör läggas någon annanstans.
- "Gräbbaslaget" - ny tävling för damerna på S:Arild GK, Mölle GK och Allerum Gk introduceras och skall spelas årligen.
- Fyra permanenta utslagsplatser med slagmattor anläggs vid drivingrangen.
- Olle Magnussons "Gubbagolf" uppstår. En serietävling mellan lag från golfklubbarna i närheten. Lagen består av äldre gentlemän med handicap mellan 20 och 36.
År 2000
- Seniorgolfen på måndagar, med 60-tal deltagare vid högsäsong, ( ibland även kallad "Antikrundan" ) med start och lottning efter gemensamt upprop på morgonen, övergår till i förväg uppsatta starttider. Idag sköter Sven B Hansson och Lennart Olsson "Gubbagolfen"
- Röde Ormprojektet startar - en golftävling med insamling av pengar till handicapidrott i Höganäs kommun.
- Greenområde 9 får nytt utseende - större green, ny greenbunker till höger, flyttning och ombyggnad av kullar till höger.
- Omdaning kring klubbhusentrén: asfalterade körytor, hårdgjorda gångstråk, parkeringsplatser, nya planteringar mm kommer till
År 2001
- Gästspelsutbyte med Kokkedal Golfklubb i närheten av Helsingör inleds under året.
- Nytt krögarpar - Mia Wolf och Clas Ytterberg
- Paviljongen vid Knutpunkten - intill greenerna 5 och 13 och tee 6 och 14 - står färdig, innehåller toaletter, dricksvatten, pausutrymme och ett litet förråd.
- Förändring kring Knipedammen på hål 5. Dammen får en ny utformning och med en kulle bakom dammen.
- Elitjuniorerna vinner div 1, går upp i elitserien och Andy Danewid deltar i juniorlandslaget mot Finland. Andy, Carl von Post och Emma Hansson spelar i en landskamp mot Danmark.
År 2002
- Kent Gustavsson tillträder och Tommy Johansson avgår som ordförande i klubben
- Röde Orm-projektet delar ut sitt första bidrag . 20 000 kr går till " Idrottsdag i Höganäs för handicapade i hela Skåne".
- Höstmötet antar miljöplanen för S:t Arild GK och SGF tilldelar klubben sitt miljödiplom.
- Parkering och entreområde fräschas upp genom asfaltering och stensättning under sommaren.
- S: Arild Open Telia Tour Herrar, slutspelet, genomförs framgångsrikt 20 - 22 september.
Martin Erlandsson, Bokskogen Gk, vinner med resultatet - 13. Nytt banrekord - 65 slag - står Jonas Wåhlstedt för. Över 100 medlemmar hjälper till som funktionärer vid tävlingen.
- Damlagets avancerar till div 1. För första gången i klubbens historia spelar ett av dess tjejlag så högt i seriesystemet.
- Krogens entre och bardisken får nytt utseende, nya möbler och gardiner anskaffas.
- På Lunds Akademiska GK besegrar Knattelaget knattarna från Falsterbo GK och blir skånska disktriktsmästare.
År 2003
-Det till- och ombyggda klubbhuset kommer i bruk och i både kansli, reception och shop är lyckan stor.
- I januari anställer klubben sin första klubbchef - Anders Sjögelid. Han ersätter Gertie Herrder som går i pension efter många förtjänstfulla år. Tyvärr avlider Anders ett år senare.
- Drivingrangen förbättras och får permanenta utslagsplatser med mattor.
- Svenska PGA-mästerskapen för klubbpros spelas på S:t Arild - Segrare: Mark Dewdney, herrar under 50 år; Mikael Sorling, herrar över 50 år och Anna Öqvist, damklassen. Många l kompetenta bedömare strör lovord över banan.
- Juniorkommitten med Ingemar Axelsson i spetsen kan sola sig i glansen från knatte- och juniorframgångar. Eller vad tycks om följande? - 1:a tjejligan, 1:a Junior Tourserien, 2:a junior elitserien, 2:a foursomeligan, 2:a knatteligan. Kvalspel till Telia Tour kvalificerar Tim Melén och Carl von Post till spel kommande säsong. Amanda Sträng blir riksmästare i Bankboken Cup och hon upprepar framgången följande år.
År 2004
- Janos Vidra tar över restaurangen.
- Starkt gensvar på medlemsenkäten som styrelsen låter genomföra. Under vintern får ett urval av 500 medlemmar svarar på 54 frågor och de är förbluffande nöjda med sin klubb även om förbättringar kan ske. Det finns en S:t Arilds-anda, tycker de flesta.
- Gångstråk klipps på alla hål upp från tee och ut på fair way. Den bekvämare transporten ut på banan blir allmänt uppskattat
- Det omstridda GIT installeras. GIT ska göra det möjligt att boka speltid på vilken bana som helst i landet, sköta sin handicap, anmäla till tävlingar mm. Under det påföljande året fungerar det bättre.
- Elitjuniorlaget vinner seriespelet i den regionala elitserien och kommer på andra plats i lag-SM
- På Lilla bana flyttas av säkerhetsskäl hål 7 och 8 . Närheten till drivingrangen kräver nytt och högre säkerhetsnät som avslut på rangen.
- Carl von Post vinner junior-SM i Stenungsund
- Gert Karlsson och Carl-Axel Hernström restaurerar hela 19 bunkrar innan säsongen drar igång
År 2005
- Andri Reumert tillträder som klubbchef i början av året
- Per- Eric Schyberg donerar ytterligare 250 000 kr som en stimulans till klubbens ungdomsverksamhet - dvs Jubileumsfonden. Men fonden byter namn och kallas numera "Ulla och Per-Eric Schybergs fond för stöd av S:t Arild Golfklubbs ungdomsverksamhet" Fonden innehåller nu totalt 325 000 kr.
- I augusti 2005 observerar Fredrik två stycken tromber samtidigt över golfbanan. Märkligt eller hur ?( se bild )
- Banrekordet på Lilla Banan ( 9 hål ) - 20 slag - innehar numera Tim Melén.
- På hål 10 till vänster om fair way anlägger Per och hans mannar ett nytt "räddande bunkersystem."
- Mästargolfen avgörs för första gången genom "shoot out". Ensam kvar och som vinnare efter nio hål står Carl Vahlén. Efter segern säger han stillsamt: "Det var roligt det här".
- I bankommitten uppnås enighet om att banan i princip skall vara öppen året om. Spelaren får avgöra om det är för mycket snö och is på banan.
År 2006
- S:t Arild golfbana kommer som nr 15 i Golf Digest rangking av samtliga banor i Sverige.
- Styrelsens förslag till "Vision, startegi och långsiktplan" för 2006 - 2009 fastställs av vårmötet
- Klubben erbjuder för första gången gratis vinterkurser för medlemmarna, t ex Bollflykt och svingprinciper, Tävlingsledare i klubben, Att vara golfvärd. Golfens regler m fl.
- Röde orm stipendiet - 5000 kr - delas ut till " Enkelsimmet i Höganäs" - simundervisning för barn med lättare funktionshinder och koncentrationssvårigheter.
- Investering sker i jordvärmeanläggning för uppvärmning av kansli, restaurang och omklädningsrum och för bl a den åtgärden får klubben dela kommunens miljöstipendium med Kullabygdens Ornitologiska Förening.
- S:t Arild vinner Skånska Seniormästerskapet för klubblag.
- Ingemar Axelsson avgår som ordförande för junior- och elitkommitten efter 10 års inspirerande arbetsinsatser för klubbens knattar, juniorer och elitspelare.
- Amanda Sträng - klubbens yngsta scratch-spelare - tar hem segern i Skandia Tour Riksfinalen.
Nils Hallberg
