En stor S:t Arild profil har lämnat oss

Som vi ledsamt meddelade i förra veckans medlemsbrev så har på morgonen den 5 juli den stora S:t Arilds profilen Gert Karlsson lämnat oss 86 år gammal. Klubbens krönikör Per-Axel Svalander skriver nedan ett fint och läsvärt memorian tillägnat Gert. Begravningen äger rum den 23/7 kl.13.00 i Brunnby kyrka.


GERT KARLSSON
1933 – Juli 5, 2019

- In memoriam - 

Gert Karlsson var en genuin medlem här före alla andra, och kanske också mer än alla andra. Redan innan klubb och bana fanns flyttade han, 1975, efter att ha pensionerat sig från karriären som världsturnerande cirkusakrobat, tillsammans med Barbara till Fjälastorp med hoppet om att en golfbana skulle anläggas här. Barbara var f. ö. en 11 år yngre engelsk ballerina och cirkusprinsessa som han fann i Paris. – Gert som köpt huset vid dammen på vår nuvarande korthålsbana, slog korta järn på gärdena söder därom långt innan någon arkitekt hunnit skissa på hur banan skulle se ut. I ett längre porträtt av Gert i klubbtidningen, för tio år sedan, kunde följande läsas:

Det är förståeligt om många tror att Gert alltid funnits här. Ibland när jag ser honom lunka invid den lilla dammen framför huset i solnedgången, med en järnnia och tre hittebollar får jag för mig att han är vuxen ur själva marken där, som en godmodig jordande. Men det är alltså fel. Han fanns här bara 12 år före alla andra. (Fjälastorparen nr 38, 2009 - Länk nedan.)

Alltsedan bana och klubb kom till har Gert varit en eldsjäl, en ivrig och strävsam främjare av golfbanans utveckling. Inte så mycket ord, desto mera praktik. Ofta på eget initiativ och med egen kraft och tid har han vårdat och utvecklat banan. Exemplen är otaliga. Jag nämner bara de somrar för några år sedan då han nästen varje kväll for ut på banan några timmar för att laga slagmärken. - En golfbil och några stora hinkar med sand och gräsfrö. Några 10.000-tal slagmärken fyllde han i.

Den kanske mest rörande bilden är ett foto som vår dåvarade Head-Pro Peter Hansson tog med sin videokamera, där man ser Gert på 18’e fairway nära klubbhuset, gå och kratta upp gräs som tovat sig i vätan. ”Det såg inte snyggt ut” var hans lakoniska förklaring till denna Sisyfos-ansats. ”S:t Arildsandan live” sammanfattade Peter det han sett.

Under en lång följd av år fungerade Gert tillsammans med hustru Barbara som vaktmästare och hustomtar (hans egen term) på klubben. De  öppnade tidiga morgnar och stängde sena kvällar. Gert skötte detta med ett engagemang kombinerat med en leende och oforcerad vänlighet som vida överstiger vad man kan vänta sig ens i en tid där serviceanda blivit ett modeord. De båda var en ren glädje att möta.

Utöver sina extraordinära insatser i omsorg om klubben och banan var Gert också en av klubbens mest framstående golfspelare:

  • Flera gånger har han representerat svenska landslaget i 65-årsklassen
  • Ett givet ankare för S:t Arild i seriespelet i alla aktuella åldersklasser
  • Var nära att vinna i Nevada Open i Las Vegas (ledde efter två ronder med -4) en gång på 1960-talet.
  • Först i klubben att spela ”på sin ålder” (lika eller färre slag brutto än år man är gammal) då han vid 75 års ålder gick runt vår bana på 72 slag.

Sedan ett antal år kunde han inte spela längre på grund av sjukdom. Knän, höfter, hjärta. Han slutade gå ner till klubbhuset, kanske för att saknaden av spelet kändes för stor. Men bara till för några månader sedan kunde man möta honom gående nedför Golfvägen på sin regelbundna promenadrunda. Jag stannade oftast till för att byta några ord, och för chansen att ännu en gång möta hans varma leende. – Minnet skall värma mig länge.


Per-Axel Svalander / Pax

Kommentarer